År 1940 gick försvann hela småstaden Friars befolkning när de vandrade upp för en bergsstig. De som senare återfanns hade antingen frusit ihjäl eller bilvit brutalt mördade.
68 år senare följer en liten grupp människor i deras fotspår för att ta reda på vad som egentligen hände uppe på berget.
Jag tyckte att filmen verkade riktigt intressant och fortsatte tycka det de första tio minuterna. Sedan insåg jag att den aldrig skulle vara så bra som jag trodde. Tydligen blir deltagarna i expeditionen konstigare och konstigare, men det får man aldrig se som tittare. Inte förrän en av dem blir totalt psykotisk och mördar en av de andra. Därefter märker man att folk kanske inte har alla hemma längre, men det blir ändå inte bra. Filmen lyckas inte fängsla en med karaktärernas mentala sammanbrott utan man sitter bara och väntar på att de ska dö en efter en. Ända fram till sista 30 sekunderna av filmen satt jag och väntade på en förklaring på vad som hände Friars befolkning men svaret på det (om man nu kan kalla det ett svar) är så otroligt dåligt och luddigt att jag var totalt otillfredsställd.
Konceptet är jättebra men utförandet så otroligt dåligt. Att klippa tånaglarna i en och en halv timme hade varit mer underhållande.
Denna blogg uppskattas! :)
SvaraRaderaTackar!
SvaraRaderaFast man undrar ju hur mycket tånaglar, eller tår överhuvudtaget, som finns kvar efter en och en halv timmes ansande. ;)
SvaraRaderaInga förmodligen. Och det är fortfarande roligare än att se filmen.
SvaraRadera