Skräckel

Som liten (början på 80-talet) var jag väldigt mörkrädd och min bror som var lite äldre än mig hade filmpostern från Poltergeist i sitt rum. Naturligtvis var min bror snäll och berättade handlingen så jag inte kunde somna om kvällarna och vägrade gå inärheten av en TV med myrkrig på.
Jag höll mig så långt borta från skräck jag kunde, till och med Gremlins tyckte jag var läskig, men så blev jag 13 år och tyckte det var dags att faktiskt se en skräckfilm. Jag och min bästis bänkade oss framför tv'n en kväll och slog igång Fredagen den 13:e. Snopna blev vi när filmen var totalt sönderklippt och allt våld var borttaget. Vilket ju gjorde att handlingen (trots en väldigt enkel sådan) blev förstörd. Man visste inte vem som dött och hur eller när. Vid filmens slut tittade vi på varandra och undrade varför vi tvekat så länge att se en skräckfilm, för läskigt var det absolut inte.  Som tur var gick det att få tag i oklippta filmer och nästa vi såg var Terror på Elm Street och efter den var jag helt fast. Jag kunde och kan fortfarande inte få nog av skräckfilmer.

Mitt intresse för skräckfilm gör att jag ser väldigt många, jag har dessutom relativt dåligt minne så detta är både en minneslista för mig och en möjlighet för att få dela med mig av mitt intresse med andra skräckfilmsfantaster.

Linkster

Länkarkiv

Svenskasidor.nu - Din guide till nätets bästa svenska sidor  

Dagens länkar