Äntligen har säsong två startat och jag rekommenderar verkligen alla som inte sett första säsongen än att sätta sig ned och njuta. Denna otroligt bra serie är ett måste.
I väntan på andra säsongen såg jag AMC's Webisodes som även de hade den rätta Walking Dead-känslan. Det är en liten prolog och utspelar sig alltså just innan säsong ett.
Det är sex avsnitt som alla är mellan 3 -5 minuter långa.
Kommer att slå mig ner för att kika på andra säsongens första avsnitt ikväll. Hoppas dock den återvänder till samma känsla som genomsyrade de första episoderna från säsong ett. Jag tycker den började fantastiskt bra för att sedan tappa i kvalité allt eftersom säsongen pågick.
Jag kan passa på att slå ett litet slag för en annan skräckserie som såg dagens ljus alldeles nyligen. Jag gör det lätt för mig och klistrar in mina visdomsord jag postade från Skillpoint.se.
Började kika på American Horror Story igår för övrigt. Det kan vara det mest urflippade jag sett på länge i tv-serie-väg. Kanske inte för att den på nåt sätt är unik utan för att skräckserier är ovanliga nu för tiden och för att den förmodligen innehåller varenda kliché som överhuvudtaget är möjligt. Utan att avslöja för mycket så känner man igen sig om man sett sin beskärda del skräckfilmer från 80- och 90-tal. Skräck-elementen staplas bokstavligen på varann.
Men trots det så gillade jag verkligen pilotavsnittet. De flesta skådespelarna presterar bra och stämningen är rätt så obehaglig och hoppa-till-momenten blandas med en del mer psykologisk skräck-känsla. Det är skönt att någon vågar satsa på en renodlad skräckserie av klassisk karaktär och jag hoppas verkligen den får överleva åtminstone en hel säsong. Det är den värd om det fortsätter i samma sköna stil kommande avsnitt.
Vore kul att läsa vad du tycker om serien som skräckfantast.
Jag har sett första avsnittet och tycker det är otroligt kul att de vågar visa något som tydligt är totalt barnförbjudet och dessutom med spök-tema. Jag blev inte direkt rädd men ett bra spökmysterium är alltid uppskattat. Och ja, det är urflippat och många gånger fick man en "men ska han/hon verkligen göra så där?"-känsla. Jag satt och gapade under mer än en scen.
Jag kommer definitivt att se mer av den för att få se ifall den blir mer skrämmande. Och naturligtvis för att se vilka som överlever. Och för att se vilka konstiga situationer de hamnar i härnäst. :)
Ja, American Horror Story kändes fräsch. Inte vad jag väntat mig alls. Vuxet utan att vara vulgärt. Läskigt utan att vara överdrivet. En sån där malande obehaglig känsla som tillfredställer ens skräckbehov riktigt bra. Får hoppas den serien håller samma höga kvalité fortsättningsvis också.
Jag kan tyvärr inte hålla med. Jag gick in i säsong 1 med höga förhoppningar och dom infriades i stor under de tre första avsnitten (trots en hel del plot-holes och en tidslinje som är helt skruvad. Ex: En man vaknar på ett sjukhus efter en skottskada, bara för att upptäcka att husen runt omkring har varit övergivna så pass länge att det växer 3-metersträd genom fönstrena?), men efter det så började amerikaniseringen tära på mig och mot slutet ficka jag verkligen plåga mig igenom varje avsnitt med sina ohämmade klichéer och stereotypa karaktärer/könsroller. Var det överhuvudtaget någon som gjorde något du inte hade kunna gissa 10 minuter i förväg i hela serien?
Kommer att slå mig ner för att kika på andra säsongens första avsnitt ikväll. Hoppas dock den återvänder till samma känsla som genomsyrade de första episoderna från säsong ett. Jag tycker den började fantastiskt bra för att sedan tappa i kvalité allt eftersom säsongen pågick.
SvaraRaderaJag kan passa på att slå ett litet slag för en annan skräckserie som såg dagens ljus alldeles nyligen. Jag gör det lätt för mig och klistrar in mina visdomsord jag postade från Skillpoint.se.
Började kika på American Horror Story igår för övrigt. Det kan vara det mest urflippade jag sett på länge i tv-serie-väg. Kanske inte för att den på nåt sätt är unik utan för att skräckserier är ovanliga nu för tiden och för att den förmodligen innehåller varenda kliché som överhuvudtaget är möjligt. Utan att avslöja för mycket så känner man igen sig om man sett sin beskärda del skräckfilmer från 80- och 90-tal. Skräck-elementen staplas bokstavligen på varann.
Men trots det så gillade jag verkligen pilotavsnittet. De flesta skådespelarna presterar bra och stämningen är rätt så obehaglig och hoppa-till-momenten blandas med en del mer psykologisk skräck-känsla. Det är skönt att någon vågar satsa på en renodlad skräckserie av klassisk karaktär och jag hoppas verkligen den får överleva åtminstone en hel säsong. Det är den värd om det fortsätter i samma sköna stil kommande avsnitt.
Vore kul att läsa vad du tycker om serien som skräckfantast.
Tack för en trevlig blogg! :)
Jag har sett första avsnittet och tycker det är otroligt kul att de vågar visa något som tydligt är totalt barnförbjudet och dessutom med spök-tema.
SvaraRaderaJag blev inte direkt rädd men ett bra spökmysterium är alltid uppskattat. Och ja, det är urflippat och många gånger fick man en "men ska han/hon verkligen göra så där?"-känsla. Jag satt och gapade under mer än en scen.
Jag kommer definitivt att se mer av den för att få se ifall den blir mer skrämmande. Och naturligtvis för att se vilka som överlever. Och för att se vilka konstiga situationer de hamnar i härnäst. :)
Ja, American Horror Story kändes fräsch. Inte vad jag väntat mig alls. Vuxet utan att vara vulgärt. Läskigt utan att vara överdrivet. En sån där malande obehaglig känsla som tillfredställer ens skräckbehov riktigt bra. Får hoppas den serien håller samma höga kvalité fortsättningsvis också.
SvaraRaderaJag kan tyvärr inte hålla med.
SvaraRaderaJag gick in i säsong 1 med höga förhoppningar och dom infriades i stor under de tre första avsnitten (trots en hel del plot-holes och en tidslinje som är helt skruvad. Ex: En man vaknar på ett sjukhus efter en skottskada, bara för att upptäcka att husen runt omkring har varit övergivna så pass länge att det växer 3-metersträd genom fönstrena?), men efter det så började amerikaniseringen tära på mig och mot slutet ficka jag verkligen plåga mig igenom varje avsnitt med sina ohämmade klichéer och stereotypa karaktärer/könsroller.
Var det överhuvudtaget någon som gjorde något du inte hade kunna gissa 10 minuter i förväg i hela serien?
Jag kommer inte titta på säsong två.