Resident Evil - Code Veronica X

Hej då förrenderade backgrunder och hej 3D-bakgrunder. Litegrann i alla fall. Man går fortfarande in i ett rum som har sina förbestämda kameravinklar, det är bara det att går du nu in i ett hörn av rummet eller springer längs en lång korridor kan kameran följa med dig. Ibland. Precis som i sina föregångare händer det att man kliver in i ett rum, hör stönande från zombies eller tassande små ljud av en Hunters söta små fötter mot stengolvet. Däremot ser man dem inte men man kan ge sig fan på att om man kliver fram hamnar man i famnen på tio monster. Man stannar vid dörren, siktar och väntar. Efter varierande tid kommer monstret fram och man får skjuta fanskapet. Men det här var vi ju vana vid från tidigare spel så det var bara att bita ihop och följa spelets regler.

Grafiken är av förklarliga skäl snyggare än tvåan och trean. (Ja, originalet av ettan också. Det är däremot inte snyggare än remaken och Zero.)

Claire Redfield skjuter zombie

 

Att det heter Code Veronica X beror på att det är en lite upphottad version av Code Veronica med nya filmsekvenser och lite bättre grafik. 

Precis som det här inlägget så är Code Veronica är långt. Lååååångt. Det har förhållandevis lite områden att utforska om man jämför med ettan men jäklar vad tid det tog att spela igenom det. Som med alla RE-spel så skulle det gå tokfort andra, tredje gången man spelar det, men just första gången när man inte har någon koll över huvud taget tar det sin lilla tid.

Storymässigt är det här spelet mycket bättre än trean. Code Veronica ger en insikt i vad familjen Ashford har för fuffens för sig och man får nya antagonister blandat med lite gamla. Jag ska inte avslöja något men en favoritonding från tidigare spel återvänder för att göra livet surt för oss.

Alfred Ashford vs Steve

Tyvärr har spelet nackdelar också. Resident Evil 0 – 3 har ju en viss spelstil som man i början kan hata för att den verkligen inte underlättar för oss att överleva. Code Veronica fortsätter på samma bana, men tar det hela ett steg längre och straffar oss för att vi inte fuskar och har en walkthrough. ”Men hur svårt kan det vara?” tänker nog många. Jävligt svårt är svaret. Item box finns även i detta spel och när man byter karaktär efter mer än halva spelet märker man att de har tillgång till samma låda. Tyvärr fanns det inte mycket i lådan då eftersom vi proppat Claire full med utrustning för att klara en boss. Detta ledde till att Chris fick gå runt som den fattiga kusinen från Svappavaara och hanka sig fram med de smulor som han kunde hitta. Tillslut funkade det inte längre och vi fick ladda om och köra hans del igen, den här gången med fler saker från Claire. När vi så misstänkte att ett nytt byte var på gång dumpade vi det mesta i lådan igen, spelade med Claire en liten stund. Sedan byts det tillbaka till Chris och en bossfajt. Utan tillgång till lådan. Där stod vi med en handgun, 30 kulor och ett snopet ansiktsuttryck. Det var bara att ladda om till innan den här fadäsen och spela om en bit med Chris, sen Claire, sen bossen och till sist få spara. Efter det var det väl mer eller mindre smärtfritt men kunde de inte ha gjort så att när det byttes gubbe lades allt i Item box?

En annan nackdel är.... Steve. Från första sekund är han så irriterande att det borde vara skottpengar på honom. Capcom verkar ha en förkärlek för irriterande sidokaraktärer som man tvingas hjälpa/ta hjälp av. Trenden fortsätter nämligen i RE 4, men det går vi djupare in på i ett senare inlägg.

Steve

Trots att man känner sig lite straffad för att man inte kunde förutse när man ska lämna saker i Item box och inte så är det med vemod man för sista gången plockar upp en ribbon och går bort till skrivmaskinen för att spara. Jag gillade verkligen spelet, trots dess onda sidor. Med Code Veronica är det slut på en era känns det som, men samtidigt är vi redo att gå vidare till RE 4 med sin mer actionorienterade framtoning.

Chris och Claire Redfield

Code Veronica var ett spel jag aldrig fick spela när det kom eftersom jag inte ägde en Dreamcast. (Gjorde någon det?) så det var otroligt roligt att få spela igenom det (trots Steve) och nästan ännu roligare att få spela det med min dotter och lillasyster så även de får fortsätta ta del av Resident Evils universum.

För tidigare inlägg om Resident Evil-spelen klicka här.

Tävling! Vinn All the boys love Mandy Lane.

TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD. Och eftersom en kommentar om dagens outfit inte räknas så har vi ingen vinnare. Mandy Lane hoppar tillbaka ner i lådan och samlar damm.

Nu lottar jag ut ett ex av All the boys love Mandy Lane på DVD. Inplastad och fin.

Mandy Lane är vad som verkar vara skolans sista oskuld. Hon är dessutom snygg så tonårspojkarna flockas kring henne som flugor runt lort. Efter att hennes bästa vän Emmet gjort bort sig på en poolfest säger hon upp bekantskapen med honom och börjar umgås med de populära ungdomarna; de som super, röker på och har sex med allt som rör sig medan de högljutt bräker ut sin egen förträfflighet.  Hon går med på att spendera en helg med fem andra på en ranch där killarnas förhoppningar om att få ligga med Mandy blir grusade av inte bara hennes ovilja utan även en psykotisk mördare.

IMDb

Allt du behöver göra för att kunna vinna är följande tre saker:

1. Vara minst 15 år.

2. Följ bloggen offentligt genom att klicka på "Anslut dig till den här webbplatsen" på vänster sida i menyfältet eller
Följ bloggen på Bloglovin genom att trycka här. Meddela mig vilket nummer du blev (det finns en räknare av följare under knappen "följer bloggen" När du börjat följa uppdateras räknaren om du uppdaterar sidan, det nya numret är ditt nummer.)


Du ska även:

3. Tipsa om tävlingen på valfritt sätt; facebook, twitter, er blogg etc. Kom ihåg att bifoga en länk i
kommentaren så jag kan se att ni gjort det.


Kom ihåg att skriva er mailadress i kommentaren så jag kan kontakta vinnaren!

Alltså: Skriv i en kommentar till det här inlägget att du följer bloggen, att du tipsat (länk till tipset) och din mailadress.

31:a oktober lottar jag ut en vinnare bland de som lyckats följa alla steg och skriva sin mailadress.

Lycka till!

The Cabin in the Woods (2011)

The Cabin in the woods på IMDb

Fyra collegeungdomar beger sig ut till en lånad stuga i skogen. Väl där gör de sig hemmastadda, fester lite och går ned i källaren.. Det skulle de aldrig gjort; vare sig de vill eller inte får de snart veta stugans hemlighet. 

 

Här har vi en film jag inte kan skriva för mycket om ifall det är någon som inte sett den än, för det är verkligen en film man vill låta sig bli överraskad av. Det är däremot en film jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om för den är bara så bra. Ett stort plus är att den var lika bra andra gången jag såg den trots att jag redan visste allt om filmen. 

 

Joss Whedon och Drew Goddard

Joss Whedon (Buffy, Angel, Firefly, The Avengers m.m) levererar som vanligt och tillsammans med Drew Goddard har han skapat ännu ett mästerverk. På dvd'ns extramaterial får man ta del av hur de kom på idén och hur skapandet av filmen gick till vilket var riktigt roligt att se.

Drew Goddard har jobbat med Joss Whedon förut då han skrivit manus till både Buffy och Angel. Han har även skrivit filmen Cloverfield och för TV-serien Lost. Cabin in the woods är däremot första gången han regisserar och jag tycker han gör ett utmärkt jobb.

 

Gillar man bra manus, bra karaktärer och rolig dialog tillsammans med en jäkla massa blod så är det här rätt film att se. Jag har tyvärr upplevt att en del ”inte fattar filmen”. Det har jag svårt att förstå då den verkligen förklarar allt på ett väldigt bra och sömlöst sätt. Men smaken är ju som baken. 

Chris Hemsworth

Det var roligt att se Chris Hemsworth i en roll som inte innefattade svallande hårfall, medeltida vapen och styltade brittiska accenter. Missförstå mig rätt nu; jag gillar honom som Thor. Mycket. Men jag var rädd att han skulle hamna i ett fack där han alltid skulle få spela just sådana roller, speciellt efter hans medverkan i Snow White and the Huntsman då han åter igen axlar manteln som hårfager hjälte. I Cabin är han däremot en helt normal kille som studerar på College och vill spendera lite tid i en stuga med sina kompisar.

Det är lite roligt däremot att Cabin spelades in 2009, innan Chris blev känd tack vare Thor. Däremot blev filmen lagd på is på grund av diverse olika anledningar så när den väl släpptes hade Chris blivit en storkändis.

Jesse Williams

Jesse Williams medverkade också i Cabin innan han blev känd och folk känner mest troligt igen honom nu från Grey's Anatomy.

 

Fran Kranz

Fran Kranz är en favorit sedan jag såg honom i Joss Whedons TV-serie Dollhouse. Jag är väldigt tacksam för Joss förmåga att gräva upp talangfulla skådespelare och sedan hålla kvar vid dem.

Tom Lenk

En annan favorit från Joss arkiv av roliga skådisar är Tom Lenk. Hans roll som praktikant är minimal men framkallade skratt varenda gång han var i bild.

Amy Acker

Även Amy Acker har jobbat med Joss Whedon tidigare, i både Angel och Dollhouse. 

Sammanfattningsvis är The cabin in the woods en spännande, bra, smart och rolig film som verkligen gör något nytt och intressant av skräckgenren. För mig är det här årets bästa film hittills. Se den nu.

Stort tack till Noble Entertainment för recensionsmaterialet.

Sinister - trailer

Snubblade över den här idag och lyckades skita på mig ungefär tre gånger. Under en trailer. Jag ser fram emot att skita på mig minst hundra gånger under själva filmen. Biopremiär i Oktober i USA, jag hoppas den får gå på bio i Sverige också.

Sinister på IMDb

The Hills Run Red (2009)

The Hills Run Red på IMDb

Enligt rykten är The Hills Run Red den läskigaste film som någonsin gjorts; en 80-tals slasher med deformerade Babyface i huvudrollen. Filmen är dock ett mysterium idag då både filmen och dess skapare – Concannon – är försvunna sedan cirka 20 år tillbaka. Allt som finns kvar är en trailer, några posters och Concannons dotter Alexa. Tyler som är besatt av att hitta Concannon, eller i alla fall filmen, letar upp Alexa och övertalar henne att berätta om filmen och sin far. Alexa bestämmer sig för att hjälpa honom och tillsammans med Serina och Lalo beger de sig till Concannons gamla hus långt ute i skogen. När Tyler väl upptäcker att de är förföljda är det redan för sent... 

Sophie Monk, Tad Hilgenbrink, Janet Montgomery och Alex Wyndham

Blod, bröst och en efterbliven mördare. Har vi hört det förut? Jodå. Men.. jag vill faktiskt påstå att The hills run red gör en egen grej av temat, plus att handlingen gör att det är helt förlåtligt att Babyface är stor, klädd i arbetskläder, bär en mask och har en dålig hårdag. 

Babyface

Introt var riktigt snyggt och fick mig faktiskt att titta bort, något som händer mer och mer sällan ju mer skräckfilm man ser. Sedan segas filmen ned lite grann men även om handlingen inte kommit igång riktigt och våra intet ont anande unga vuxna inte hunnit börja dö än så får man ändå sitt lystmäte för blod stillat. Klipp från den försvunna filmen visas med jämna mellanrum och vi får se diverse olika blodiga scener. På ett sätt får man både ha kvar kakan och äta upp den då huvudpersonerna inte dör men det sprutar ändå tusen liter blod.

Janet Montgomery

Nej, nej. Oroa dig inte. Klart att folk dör, bara inte på en gång. Först ska vi ha lite detektivarbete, lite bröst, lite avgiftning, mer bröst och en resa till redneck-land. Där lugnas det faktiskt ned på bröstfronten men istället börjar våra kära unga vuxna upptäcka att det kanske fanns en anledning till varför The hills run red klassades som den läskigaste filmen någonsin och de får även göra bekantskap med filmens huvudperson – Babyface.

Tack till Warner Bros för recensionsmaterialet.

The Silent House (2010)

The Silent House på IMDb

Nestor har bestämt sig för att sälja sitt hus på landet och ber Wilson och hans dotter att snygga till gården innan han lägger ut det på marknaden. Wilson och Laura anländer till huset på kvällen och ska spendera natten där för att kunna börja jobba tidigt nästa dag. Nestor lämnar dem ensamma och far och dotter slår sig ned i varsin maläten fotölj för att vila. Wilson somnar fort men Laura som är vaken lite längre börjar höra konstiga ljud; först utanför, sedan från övervåningen. Hon väcker sin far och han lämnar henne för att undersöka saken. Hon hör honom skrika och mardrömmen är i full gång. 

 

Filmen påstås vara baserad på en sann händelse i Uruguay på 1940-talet. Den är även inspelad i Uruguay och med en blygsam budget på 6000 dollar hade den tre skådisar, en kamera, ett gammalt hus och några lampor. Däremot behövde den inte mycket mer för att bli en helt okej film. Tyvärr kan jag inte säga att den är mer än helt okej. Att den jämförs med Blair Witch och Paranormal Activity är inte en fördel, det är en nackdel då man förväntar sig att det ska vara någon bakom kameran, alternativt att det är övervakningskameror. Det tar en stund innan man inser att det faktiskt inte är någon bakom kameran, den bara beter sig som att det vore det. Ibland verkar den känna att den kanske ändå vill ha en personlighet och hoppar in som synfält för de andra karaktärerna, vilket ger en schysst känsla men gör det hela inkonsekvent.

När man väl lyckats bortse från att kameran bara beter sig väldigt underligt är det då dags för nästa problem; De påstår att den filmats i en enda lång tagning, helt utan klipp, vilket gjorde att jag inte kunde låta bli att sitta och försöka kontrollera om det verkligen stämde. Det förtog lite av min möjlighet att kunna bara se filmen för vad den var och istället satt jag och försökte räkna de gånger de hade kunnat smyga in ett klipp. Jag kom fram till tre gånger. Men även om de nu skulle klippt tre gånger så är det imponerande. De måste verkligen ha tränat in koreografin. Däremot tycker jag ju, gnällig som jag är, att om de säger inga klipp ska det inte vara några klipp heller. Men jag kan som sagt inte bevisa att de klippt. Eller jo.. en gång kan jag faktiskt det, i och med att filmen fortsätter en kortis efter eftertexterna så är det ju ett klipp där. 

 

Vad gäller handlingen så var den väldigt tunn fram till slutet och många gånger frågades det ”Men vad är det hon gör?” eftersom hon hade en tendens att leta väldigt mycket. Efter ett tag inser man att det är nyckeln till ytterdörren hon letar efter och det borde väl kanske inte varit så svårt att förstå, men efter hennes irrationella beteende innan hade hon lika gärna kunnat leta efter en gummikyckling.

Trots att filmen inbjuder till kritiskt granskande och slutet gör att man känner sig lite missnöjd så ångrar jag inte att jag sett den, men den skrämde inte vettet ur mig.

Twixt (2011)

Twixt på IMDb

Val Kilmer spelar Hall Baltimore som desperat försöker hitta inspiration till sin nästa bok då hans fru och hans förläggare är ute efter att mjölka honom på mer pengar. Under en boksigneringstur hamnar han i en småstad där både sheriffen och en mystisk ung kvinna vid namn V drar in honom i ett mordmysterium. Snart blandas drömmar med verklighet och Hall gör sitt bästa för att reda ut vad som är sant och inte samtidigt som han försöker skriva sin berättelse.

Val Kilmer och Ben Chaplin i Twixt

Twixt är producerad, skriven och regisserad av Francis Ford Coppola så det är honom vi har att tacka för denna konstiga historia.

I detta sammanhang använder jag ordet konstigt på ett positivt sätt. Twixt har skräckelement såsom massmördare och vampyrer men den är inte skrämmande. Den är däremot något av ett konstverk visuellt och har ett lugnt, behagligt tempo. Jag gillade hela upplägget med drömmar och verklighet som blandades ihop i en berättelse om en författares sökande efter sin nya bok. Dessutom har Val Kilmer alltid varit en favorit sedan jag såg honom i Willow 

Resident Evil - TV-spelen, del ett

På sistone har det blivit mer TV-spel än film. Jag, dottern och min syster Lisa har suttit och plöjt igenom Resident Evil 1,2,3 och Zero. Vi är nu mitt inne i Code Veronica och efter det blir det 4:an och 5:an.

Residen Evil - Gamecube, remake

Resident Evil

Resident Evil 1 utspelar sig  24 juli 1998.

I Arklay Mountains utanför Raccoon city har det skett en hög med brutala mord. S.T.A.R.S Bravo-team har skickats ut för att undersöka dem men när de inte rapporterar in skickas Alpha-team ut för att hitta igen dem. De hittar Bravos helikopter men blir sedan attackerade av vilda hundar och tvingade att ta skydd i en gigantisk herrgård. Väl där inne hörs ett skott och äventyret tar sin början.

Här får man välja mellan att spela Chris och Jill. Det skiljer sig lite mellan deras historier och man får olika hjälpkaraktärer beroende på vem man spelar. Vi valde Chris och började gå lös på monstren.

Chris Redfield och Jill Valentine

När originalspelet släpptes till Playstation 1 så köpte jag det och spelade det och blev vettskrämd. Jag hade länge velat spela om det men kände att den gamla grafiken faktiskt inte kändes speciellt tilltalande längre.

Resident Evil - originalgrafik

Så det blev att spela remaken från 2002 som har en del ändringar men jag kände ändå att det var hur bra som helst. Hittills är detta favoriten av de vi spelat.
Däremot så var kontrollen väldigt förvirrande i början så trots att man efter ett tag fick in en rutin på hur man rörde Chris så såg han alltid stupfull ut där han sprang och vinglade. (Kontrollen är karaktärsrelativ; framåt på kontrollen är alltid Chris framåt, höger är Chris höger och vänster är Chris vänster oavsett hur spelet byter scen och vinkel.) Första timmen av spelet satt jag mest och svor och hotade med att sluta spela och aldrig plocka upp handkontrollen igen. Men skam den som ger sig. Tillslut lurades hjärnan till att tro att det är ett helt okej sätt att spela på och vi kunde klara av spelet.

Chris Redfield i remaken av Resident Evil.

Resident Evil Zero - Gamecube

Resident Evil Zero

Zero utspelar sig  just innan första Resident Evil (23 juli 1998) och man får följa Rebecca Chambers från S.T.A.R.S Bravo-team. Här får man välja mellan att spela Rebecca eller Billy Cohen. Billy är en förrymd fånge som Rebecca stöter på efter att hon separerats från sitt team. De söker igenom ett zombie-infesterat tåg och och leds därifrån vidare till ett av Umbrellas träningsfaciliteter.

Känns tryggt att ha en polare med sig när man träffar på zombiesar.

Vi valde att spela Zero efter ettan eftersom den släpptes efter den, trots att den utspelar sig före. 

Zero har bra miljöer och äckliga monster i form av bland annat insekter och iglar. Personligen så hatar jag insekter så när de kom blev det knäckvarning i byxan. Eftersom vi först spelade igenom Resident Evil 1 så var jag varm i kläderna när det gällde den lätt bökiga styrningen. Däremot var jag inte helt förtjust i att fenomenet Item box var borttaget och man fick drälla runt saker på golvet för att sedan springa tillbaka genom hela spelet för att man inte fått med sig rätt grej. En rolig sak däremot var att man oftast har de två karaktärerna med sig och kan byta mellan dem när man vill. En del pussel är dessutom anpassade för att man ska dela upp dem och hoppa mellan dem för att komma vidare. Trots att Lisa inte riktigt gillade Billy och Capcom klämt fram en av sina sämsta antagonister så tog vi oss igenom spelet utan större missöden. Eftersom Rebecca dyker upp i RE 1 så tyckte vi alla att det var kul att få spela igenom hennes historia också.

Resident Evil 2 - Gamecube

Resident Evil 2

I september 1998 anländer Leon S. Kennedy till Raccoon City för att börja sitt nya jobb som polis. Väl där möts han av kaos och zombies. Han träffar även Claire Redfield som letar efter sin bror Chris. Här fortsätter man att få reda på Umbrellas onda planer medan man slåss mot lite nya monster och kämpar sig genom en mystisk och gigantisk polisstation. Nya sidokaraktärer introduceras och man får lite större förståelse för vad det är som pågår med alla virus hit och dit. 

Vi valde att spela Leon då det är en storfavorit för en av oss.

Leon S. Kennedy och Claire Redfield.

Det var otroligt roligt att få spela igenom tvåan igen. Jag kände däremot att jag inte hade behov av att spela det flera gånger för att se alla slut och låsa upp kläder etc då jag gjorde allt det när spelet var nytt. Nej, vårt mål är att plöja igenom alla spel en gång innan Resident Evil 6 släpps, och eftersom det är i höst så lägger vi på ett kol.

Resident Evil 3 - Nemesis - Gamecube

Resident Evil 3 - Nemesis

Jill överlevde incidenten i Arklay Mountains och lämnar S.T.A.R.S efter att myndigheterna vägrat tro på deras berättelse om vad som hände där. Två månader senare försöker hon lämna Raccoon City men det är för sent - ett virus har spridits i staden och förvandlat dess invånare till zombies. Men inte nog med det - Umbrella har skickat ett gigantiskt monster för att utplåna alla S.T.A.R.S-medlemmar, inklusive Jill.

Jill Valentine och Carlos Oliviera.

 Här får man inte välja mellan två olika karaktärer utan det är Jill Valentine från Resident Evil ett som är huvudpersonen. I kortare segment får man däremot bekanta sig med den räddhågade Umbrella-soldaten Carlos Oliviera. Trots att han i början är en fjantig morsgris så känns det ändå betryggande att man inte är själv. 

Gata i Resident Evil 3 - Nemesis

I trean är det mycket springande på stadens gator och jag saknade de maffiga och mystiska miljöerna från ettan, tvåan och zero. Trots det är det ett bra spel, bara inte lika bra som sina föregångare. Man blir dessutom konstant terroriserad av Nemesis och att försöka döda honom är lönlöst. Nej, fly, fly, fly är vad det går ut på. Trots konstant stress och kurragömma med Nemesis plus lite besvikelse över de oengagerade miljöerna är det ju ändå roligt att få ta del av ännu mer av Resident Evil-universumet. 

De har lagt till lite nya element som att man kan blanda sin egen ammunition, tvärvändning av karaktären och dodge. De två sistnämnda är super, att blanda krut känns lite överflödigt.

Spelet utspelar sig ungefär samtidigt som Resident Evil 2 och man får under en kort stund återbesöka polisstationen.

Vi har nu haft ungefär en veckas paus men idag ska vi fortsätta spela Code: Veronica.