onsdag 25 januari 2012

Feast-trilogin

Feast (2005)


En helt vanlig dag på en sömnig liten bar utanför staden Smalltown förvandlas till kaos när en blodig man stormar in och skriker att de måste barrikadera sig. Ingen förstår vad det handlar om förrän ett monster anfaller och blodet börjar spruta. Gästernas och personalens kamp för överlevnad har börjat.

Feast är filmen man ska se om man vill ha sig ett gott skratt, bli äcklad och överraskad.  Monstren är inte de bästa man kan se på film men det märks att de är gjorda med glimten i ögat. De är inte tänkta att vara allvarliga och episka, de är tänkta att vara töntiga, mordiska och äckliga.
Varje stereotypiska människokaraktär presenteras lite kort med smeknamn och annan nyttig information man kan tänkas vilja veta om dem innan de går och dör. I Feast går nämligen ingen säker och att gissa dödsordningen är ingen lätt lek. Filmen tänjer på gränser och är allt annat än smakfull.

Jag älskar monsterfilmer och Feast gjorde mig inte besviken, snarare glatt överraskad då jag hade ställt in mig på att den skulle vara extremt dålig.

Feast kom till tack vare Project Greenlight som var en TV-serie där nya filmskapare fick chansen att regissera en film. Inspelningen följdes sedan i TV-serien.



____________________________________________________________________
 

Feast II – Sloppy Seconds (2008)


Feast II tar vid där ettan slutar och för snabbt handlingen från baren till staden Smalltown som är... en småstad. Här har monstren redan börjat kalasa på invånarna och de få som överlevt måste slå sig ihop med ett motorcykelgäng för att ha en chans att klara sig.

Jag måste tyvärr säga att den inte alls är lika bra som ettan men gillar man gore,  monstersnoppar, monsterkräks, monstersperma etc så är det helt rätt film. Den är på sina ställen fruktansvärt vidrig och bryter ännu fler tabun än del ett. Trots att den inte alls kan mäta sig med sin föregångare så led jag inte av att se den. Den har några underhållande karaktärer och bjöd in till en hel del höjda ögonbryn med sina oväntade vändningar.



____________________________________________________________________
 

Feast III – The Happy Finish (2009)


Feast III tar vid där tvåan slutar och vi får följa samma överlevares fortsatta färd genom staden för att ta sig i säkerhet. Här får vi veta mer om monstren och om deras konstiga förmåga att förvandla de som de bara spyr lite lätt på till konstiga rave-zombies.

Vid det här laget har vi lärt oss vilka som kommer att dö härnäst (eller i alla fall lemlästas svårt) och blir inte lika överraskade. Däremot är det fortfarande lite förvånande hur några av dem dör. Den avslutande delen i trilogin är inte alls lika äcklig som tvåan utan har tagit ett litet steg tillbaka när det gäller kiss-/bajs-/kräkshumorn. Helt klart den sämsta delen i trilogin men ändå ett måste att se om man gillade föregångarna.

Slutet skulle kunna vara förolämpande men avrundar del två och tre väldigt bra då det visar hur extremt lite de tog filmerna på allvar.

”If you're not living on the edge you're taking up too much space.”

tisdag 24 januari 2012

Julias Ögon (2010)

 

När Sara tagit självmord flyttar hennes tvillingsyster Julia  in i hennes hus för att ta hand om detaljerna kring dödsboet. Precis som sin syster så lider även hon av en degenerativ ögonsjukdom som förvärras vid stress. Julia får reda på att Saras ögonoperation misslyckats och även att hon hade en pojkvän. Julia börjar nysta i systerns liv och upptäcker att det kanske inte rörde sig om självmord.

Denna Spanska film är alldeles för lång och relativt ojämn. Den har bitvis spännande sekvenser och sedan blir man matad med utdraget dravel som får en att somna. Den har en hel del mysterier som inte alls är svåra att lista ut och kan även stoltsera med ett totalt onödigt sidospår för att förvilla oss från den riktiga mördaren, när vi redan vet vem det är. Att det dessutom känns totalt ologiskt att Julia skulle stanna i Saras hem när stress kan göra henne blind gör inte filmen bättre.

fredag 20 januari 2012

Resident Evil: Retribution - Första smakprovet.



Igår släpptes första teasern för Resident Evil: Retribution. Jag är själv ett fan av allt Resident Evil, spel som filmer och ser fram emot nästa del i serien. Releasedatum i USA är 14 September 2012.






Del 6 i spelserien släpps den 20:e November 2012. Läs mer på Skillpoint.

lördag 14 januari 2012

All the Boys Love Mandy Lane (2006)



Mandy Lane är vad som verkar vara skolans sista oskuld. Hon är dessutom snygg så tonårspojkarna flockas kring henne som flugor runt lort. Efter att hennes bästa vän Emmet gjort bort sig på en poolfest säger hon upp bekantskapen med honom och börjar umgås med de populära ungdomarna; de som super, röker på och har sex med allt som rör sig medan de högljutt bräker ut sin egen förträfflighet.  Hon går med på att spendera en helg med fem andra på en ranch där killarnas förhoppningar om att få ligga med Mandy blir grusade av inte bara hennes ovilja utan även en psykotisk mördare.

Jag tyckte att filmen var rätt bra med fina porträtt av bortskämda överklassbarn och lilla rena Mandy mitt ibland dem. Det är dock ett minus att man inte får veta de bakomliggande orsakerna till att folk blir mördade. Visst, man kan anta att det är vissa specifika saker som leder till morden men man får aldrig veta exakt. Kanske motivet bara är att offren är outhärdligt pubertala.

torsdag 12 januari 2012

Dante 01 (2008)



Psykopater och massmördare hålls fångna på en avlägsen rymdstation där en psykolog studerar dem för att lära sig mer om den mänskliga hjärnan. Fångarna har själva valt att donera sig själva till forskningen istället för att bli avrättade för sina brott.
En dag anländer en forskare med en ny fånge; En man utan namn och minne som är anklagad för att ha mördat besättningen på skeppet han var ombord på. En av de andra fångarna ser honom som en frälsare och ger honom namnet St George.
Den nya forskaren och St George gör båda två så konflikter uppstår både bland personalen och fångarna.


Denna franska film är konstig, bitvis seg och totalt utan rymdmonster. Stämningen i början på filmen kan få en att hoppas på att något onämnbart från rymden ska komma och terrorisera stationen de befinner sig på, men det gör det alltså inte. Monstrena är istället de människor som vistas där och intrigerar och slåss mot varandra. St George har fått i sig någon slags rymdparasit som gör honom efterbliven och hjälpsam. Fångarna delas snabbt in i två grupper; de som är tacksamma mot St George och de som ser honom som ett hot och vill röja honom ur vägen. Under tiden håller forskarna på att gnabbas med varandra då den nyanlända forskaren har metoder som den andra inte tycker om.

Filmen hade kunnat vara sevärd ändå men två specifika saker gjorde att den föll platt för mig;
Jag tyckte att det kändes ganska ologiskt att silvertejpa in en man i blötlagd presenning för att han ska kunna dyka i kokande vatten, när de hade tillgång till rymddräkter. Okej att rymddräkter kanske inte är designade för att simma i men de måste väl ändå vara bättre än presenning?
Filmen har även en scen som påminde mig om när jag var liten och gick till tandläkaren. I början gick det bra, sedan ökade och ökade obehaget och tillslut försöker man intala sig själv att det går över när som helst. Men det bara fortsätter. Man tänker ”nu slutar det”, men icket. Det håller på i vad som känns som en evighet, tills kroppen är helt utmattad och sinnet alldeles avtrubbat. Det är inte något man frivilligt utsätter sig själv för så Dante 01 kommer inte att visas igen på en TV nära mig.

onsdag 11 januari 2012

Devil (2010)


Fem främlingar blir fast i en hiss. Byggnadens personal gör sitt bästa för att få ut dem men när ingenting hjälper och stämningen blir spänd tillkallas kriminalpolis Bowden; en man som nyligen börjat återhämta sig från sin fru och sons bortgång i en smitningsolycka som hände fem år tidigare.
Bowden inser snabbt att läget är värre än någon kunde ana. När lyset släcks i hissen börjar folk bli skadade och så småningom att dö under mystiska omständigheter.
Medan han arbetar för att få ut dem så fort som möjligt försöker de i hissen att komma underfund med vem det är som skadar de andra och varför.

Jag trodde inte att Devil skulle vara bra över huvud taget, men tji fick jag, för den är faktiskt inte dålig alls. Jag hade föreställningen att den skulle vara seg och långtråkig för hur spännande kan det bli  i en hiss egentligen? Men det var inga problem, filmen hade ett bra tempo med spänning väl utpytsat under filmens gång. Däremot försöker de förklara varför Djävulen kände för att hoppa in i en hiss med fyra andra genom att dra en krystad legend om hur han söker upp och straffar syndare. Den hade dom kunnat skippa, eller i alla fall inte lagt så mycket fokus på.

Devil är den första av tre filmer som gemensamt kallas The Night Chronicles. De är inte en trilogi utan är alla  baserade på Shyamalans ideer som andra kommer att skriva och regissera. Film nummer två heter Reincarnate och ska ha spelats in under 2011.

Gott Nytt Skräck.

 
Det är nu 2012 och för att avrunda det förra årets filmtittande sammanställer jag en topp-5-lista av mina recensioner under 2011.

 5 - Deadline
Traumatiserade Alice lånar ett hus på landet som är hemsökt av en man och en kvinna som försöker berätta sin historia för henne. 

Pastor Cotton Markus utför sin sista exorcism framför ett kamerateam för att visa att det bara är en bluff.

 3 - The Ward
Unga flickor på ett hemsökt mentalsjukhus.

 2 - Splinter
Skräckelkottar dominerar. 

 1 - Fritt Vilt
Härlig slasher i isolerad vintermiljö.




______________________________________________________________________



Så vilken film av de jag recenserade under 2011 tyckte jag var sämst då?  Dark Floors och Shallow Ground slåss om förstaplatsen. De är båda filmer man bör sträva efter att skona mänskligheten från.

Hedersomnämnande till Arachnid som faktiskt är så dålig att den bör ses.

fredag 23 december 2011

God Jul

Imorgon är det julafton och en del av er kanske redan är less på allt julmys, sötsliskeri och alla drivor av julkort på någon annans barn iklädda tomtedräkter. Vill ni ha något lite mer spännande att sysselsätta er med vill jag tipsa om en film jag själv är peppad på att se; Rare Exports.

Det ska bli spännande att se om även Finland kan klämma ur sig underhållande skräck. (Till skillnad från Sverige som inte har mycket att hänga i julgranen vad gäller film över huvud taget.)

Ha det så trevligt vad ni än hittar på för ofog i helgen.



måndag 12 december 2011

Piranha (2010)


Ett jordskalv öppnar upp en spricka i Lake Victorias botten och släpper ut mordiska pirayor som festar på lättklädda ungdomar.

Datoranimeringen är riktigt dålig, men däremot är de praktiska gore-effekterna kladdiga och bra och framkallade flera stycken utrop av äckel från min sida.
Gillar man bröst så finns det ungefär en gaziljon stycken per sekund. Filmen har även nakna kön, undervattensdans (naket så klart) och bodyshots utöver pixelfiskarna som festar på alla.
Det kändes som att filmen i början var tänkt som en hyllning till både Pirahna från 1978 och Hajen, sen fick filmteamet bröstöverdos och tappade tråden och slängde in lite mer bröst, lite mer blod och så var det klart.
Jag tyckte filmen var lite kul och ibland köttigt äcklig men jag kommer inte att se om den de närmaste åren.


Jake, they took my penis!

onsdag 7 december 2011

Shallow Ground (2004)



Shallow ground utspelar sig i ett litet samhälle som verkar bestå av en sheriffstation och två hus belägna kilometer ifrån varandra med skog emellan. Nu är samhället säkert större eftersom sex personer försvunnit därifrån under det senaste året, men man får intrycket av att det är extremt litet och väldigt isolerat.
Där arbetar årtiondets sämsta sheriffer. Stuart är less på skogen, Laura är upptagen med sitt eget trassliga kärleksliv och Jack har en extremt dålig hårdag. Den sistnämnda är även plågad av ett fall för ett år sedan; En flicka var försvunnen, men Jack hittade henne hängandes från ett träd. Han hjälpte henne ned och lämnade henne sedan ensam för att själv fortsätta sökandet efter kidnapparen. Som då självklart återvände till flickan och kidnappade henne igen.... ooops. Den flickan var en av sex som anmälts som försvunna. De har alla en gemensam nämnare men sherifferna är för dumma för att koppla ihop dem och således har de när filmen börjar fortfarande ingen aning om vad som hänt dem.

Filmen har förutom korkade sheriffer och en extremt liten småstad ett övernaturligt element som jag fann överraskande. Jag antog att filmen bara skulle handla om de olösta morden men den har även en slags varelse som är tillbaka från döden för att hämnas. Varelsen är relativt äcklig faktiskt fastän den ser ut som en tonårspojke täckt i blod. Det är när det rinner blod ur hans trasiga tånagel eller han kräks blod som han blir vidrig. Det hade räckt med det men filmskaparna tyckte att dåligt animerade spindlar som kryper över honom vid ett tillfälle skulle göra honom läskigare. Det gjorde de inte. Det såg mest ut som att han fick ett släng av lakritssug och fick för sig att trolla fram godis som fick kittla honom.

Pojken dyker upp på sheriffstationen en dag och bara... är. Han säger ingenting utan lämnar lite blod, fingeravtryck, kryptiska meddelanden och visioner och försvinner sedan.
När de kör fingeravtrycken i datorn får de fram sex träffar. Alla sex är personer som försvunnit i området sista året. Aha! En plot börjar ta form. Stuart får dessutom tillfällig superintelligens när han genom att titta på de sex personernas foton och sedan river och scrapbookar lite kommer fram till att de sex tillsammans ser ut som pojken täckt i blod. Hmmm.. jag såg det inte men jag antar att filmskaparna kände att de behövde poängtera ännu mer att pojken har med de sex att göra.

Sedan fortsätter filmen med en massa körande och springande genom skogen. Jack jagar den blodiga pojken, Laura kör iväg för att fixa elen som naturligtvis försvunnit och Stuart kör hem vuxna män som kraschat med en skolbuss. Lauras pappa kommer även och berättar lite kryptiskt att blodiga hämnare har dykt upp överallt. Det avslöjandet känns bara som att de ville att filmen skulle kännas större på något sätt, som att de ville att den skulle ha ett mer invecklat syfte än bara EN blodig spökhämnare. Som att de ville att filmen skulle ha... djup.

Naturligtvis har filmen sin ”spännande” upplösning och det enda jag tänker säga om den är att effekterna och sminket faktiskt är helt okej.

Är filmen då värd att se? Nä, faktiskt inte.

Jag stör mig fortfarande på Jacks hår och five o'clock shadow.