måndag 10 december 2012

Resident Evil 5 (2009)



Elva år efter Resident Evil 1 jobbar Chris Redfield för BSAA; Bioterrorism Security Assessment Alliance. Hans jobb är att bekämpa bioterrorism. Han skickas till Kijuju i Afrika för att tillsammans med Sheva Alomar gripa Ricardo Iving innan han lyckas sälja biologiska vapen på svarta marknaden. Snart stöter de på människor som blivit infekterade av en parasit och förvandlade till Majini. Precis som Los Ganados har de kvar ett medvetande och kan hantera diverse olika vapen, till Chris förtret. Situationen blir riktigt farlig och de borde egentligen ge upp, men så får Chris reda på att en gammal vän till honom som han trodde dött kan finnas i området. De två hjältarna biter ihop och kämpar vidare för att rädda dagen. Som tur är har Chris deffat sig ordentligt sedan Code Veronica och är mer förberedd än någonsin att möta sin nemesis; Albert Wesker.


Albert Wesker

Spelet följer på många sätt i Resident Evil 4's fotspår men har utvecklat och förbättrat konceptet en hel del.

Istället för tetris-portföljen Leon fått släpa runt på så har man nio fasta platser för föremål och alla tar upp en plats. De föremål man lägger på rutorna som är länkade till styrplattan går lätt att byta mellan under spelets gång. Det pausas nämligen inte när man vill gå in i sitt inventory och böka runt, men det behövs inte för det är verkligen lättåtkomligt.

Till skillnad från alla andra tidigare spel har man nu en konstant partner. Det gör inte bara att man aldrig känner sig ensam utan även att man kan spela tillsammans med en vän, både split-screen, system link och online. Detta var otroligt uppskattat av mig och de mina. Enda nackdelen var att det blev bråk om vem som skulle ha den bästa Magnumen.

Chris med sina nya muskler och sin nya partner - Sheva Alomar.


Spelet är indelat i kapitel och varje kapitel går att spela när man vill, på vilken svårighetsgrad man vill, så länge man har spelat igenom spelet en gång. Man betygsätts utifrån sin prestation och får sedan poäng och en ranking därefter. Naturligtvis vill man (jag) ju ha hög ranking på allt. Det kombinerat med poängsystemet för att låsa upp diverse godsaker ger spelet ett enormt omspelningsvärde.

Det finns såklart lite negativa saker med att spelet följer i RE 4's fotspår också. Skräckelementet är helt borta. Det här är action fullt ut, fast med en lite begränsad kontroll, man kan tex inte sikta och gå samtidigt. Det blir stressigt ibland och saker ser läskiga ut men känslan jag fick av de första spelen är inte kvar. Jag tycker att zombies är läskigare än Los Ganados och Majinis.

 
Däremot märker man i DLC't Lost in Nightmares att de fortfarande har känslan och möjligheten att skapa en otäck, instängd miljö med lite pussel och informationssökande som tar en tillbaka till de första spelen. Därför undrar jag ju varför de inte kunde göra hela spelet så. 


DLC nummer två – Desperate Escape - har samma känsla som resten av spelet och imponerar väl inte så värst mycket, annat än att det är kul att få se vad två andra karaktärer sysslar med under tiden Chris och Sheva räddar världen.

Över lag tycker jag däremot att det här är ett riktigt bra spel, för trots att de gått ifrån skräck-känslan så är det fortfarande en fortsättning och en utveckling av RE-universumet, med karaktärer man kommit att älska och hata. 

Förutom att spela själva spelet för att ta del av historien finns det andra saker man kan sysselsätta sig med, som att döda andra spelare, döda Majinis, döda Majinis på tid etc. Allt följer inte med grundspelet utan kan köpas online, eller så köper man Gold Edition och får med hela skiten. Idag kostar spelet inte mycket begagnat då det snällt fått kliva åt sidan för sin uppföljare, Resident Evil 6.


Se även tidigare blogginlägg om Resident Evil:




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar